En nyfödd

Detta kom våra grannar, Ulf & Birgitta E, med igår. Otroligt fina buketter och kläder!

Stort tack till dem!

Titta vilka liten mysig fot!

Igår klockan 14:34 kom han till världen. Som vi har väntat och längtat efter denna lilla grabb. Nu är vi fem i familjen. Det började klockan 7:30 igår (30/9). Jag var på väg till jobbet när Sabine ringde mig ovh sa att: "Jag tror att vattnet har gått". Eh, ok vad gör jag nu?, var det första som jag tänkte. Var tvungen att stanna bilen på en busshållplats och tänka medan jag pratade med Sabine i telefonen. Vi kom fram till att det var bäst att jag inte åkte till jobbet utan kom hem, så fick vi se vad som skulle ske.

Sabine ringde till förlossningen och rådfrågade dem. De rådde oss att avvakta ett tag till och se vad som hände. Efter en halvtimme rann ytterligare vatten ut. Då ringde vi igen. Det bestämdes att vi skulle få komma till en bedömning. Där skulle vi vara klockan 10:30. Klockan var ca 10:45 när vi var framme på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Under resan i bil dit, hade ytterligare vatten kommit och Sabine hade under ca 20 minuter haft flera kraftiga värkar. När vi konsulterade  förlossningsavdelningen ansåg de att vi skulle komma ner dit för en första bedömning. På väg in fick Sabine ytterligare värkar och vi började ana att något var på gång. Strax före klockan 11 hade vi fått träffa en barnmorska som kunde konstatera att Sabine hade värkar i jämna intervaller och att hon var öppen ca 4 cm. De beslöt att vi skulle stanna kvar, då vi har ca 1,7 mil tillbaka till Storvreta.

Vi blev anvisade ett rum och barnmorskorna och undersköterskorna tog sig an oss (alla tre). Nu hände allting i en rask takt. Omkring 11:30 hamnade vi i en förlossningssal och tre timmare senare var han född. Klockan 14:34 såg han dagsljus för första gången i sitt nio månader långa liv. En underbar syn! Han är helt underbar! Vi är så glada! Nu har vi tre underbara barn och är trefaldigt välsignade. Livet är underbart!

                   
Första samtalet 07:45        Bedömningen 11:00         Före krystningarna 14:00   Ny bebis kl 14:34
                   
Trött & lycklig mamma      Inte så lycklig bebis          Invägd och klar 3890 g      Första outfiten på

     
En härlig storasyster         En go storebror med sin
med sin nye lillebror         lillebror   

Jaha, nu har vi gått över en dag, enligt prognosen. Tydligen trivs grabben "där inne", eftersom han gärna dröjer sig kvar ett tag till. Sabine sover, Angelica sover och Emil sover. Endast pappa är vaken. Hoppas att Sabine får sova ut och att hon mår bättre när hon vaknar. Mina barn var otroligt duktiga igår - Angelica och Emil. Inget bråk på hela dagen! Det är starkt! De höll ihop för sin mammas skull. Kärlek!

Jag åker snart till jobbet och väntar spänt på att telefonen ska ringa. Har haft signalen på en hel vecka nu. Inget samtal. Så fort Sabine ringer på jobbtelefonen vet jag att det är dags.

Ha en bra dag!

Jo, så var vi då framme vid > Dagen < då det var tänkt att ske. Den "nye" människan skulle till att födas. Tyvärr blir det inte alltid enligt planerna (i och för sig var det väl bra med tanke på omständigheterna). Sabine blev nämlogen magsjuk under natten. Hon vaknade och kände att hon var nära att kräkas i sängen. Med tanke på hennes nuvarande fysik (en rejäl mage) var det tur att hon hann upp till toa i tid. Tänk om allt hade satt igång i natt! Hur skulle det ha gått? Krysta och kräkas simultant! Vi vill inte ens tänka tanken. Vi är tacksamma dock för att han väntar en dag eller så till. Sabine behöver friskna till och hämta tillbaka sin styrka först. Den lär hon väl behöva.

Själv har jag varit på jobbet idag. Angelica och Emil har tagit hand om varandra på ett superbt sätt. Sabine har berättat att de varit extra omtänksamma om henne och om varandra. Angelica fixade till något att äta till Emil och sig själv, hon gick till affären och handlade soppa och glass(!) till Sabine, sen har hon servat Sabine med vad hon behövt under dagen. Vilka underbara barn vi har! Deras kvaliteer lyser som starkast när de bäst behövs. Man blir tacksam.

Nu hoppas vi att Sabine återhämtar sig snabbt och att den "nye" snart kommer.

Ps. Grannarna åkte iväg nu ikväll för att föda sitt fjärde barn. Guds välsignelse över dem! Ds.

Rune

TVÅ dagar kvar!! Knappt man tror det är sant. Sabine börjar tröttna på magen nu (inte innehållet dock :-). Så egentligen får han komma ut när som heslt nu. Vi är redo! 

Det har varit en rätt hektisk dag idag. Full fart efter att jobbet slutade för dagen. På jobbet var det oxå en massa strul. Tekniska problem, förstås! När tekniken inte fungerar får man gå tillbaka till basic (som det var förr).

Emil mår bättre nu. Han har inte kräkts mer sen den där spyan igår kväll. Sköööönt!

Angelica är rastlös. Om man har lov från skolan blir det lätt så. Fast jag tror att hon njuter med.

Ska till Jakobsberg och ha körprov i morgon. Om Sabine ringer på jobbtelefonen vet jag att det bara är att beordra vänduppgift och åka hem. Hur de löser resten sedan blir deras sak. Förhoppningsvis kommer han inte förrän onsdag natt eller där efter.

Jag och Sabine (Angelica och Emil med) längtar efter att se hur han ser ut. Kommer det arbetsnamn vi gett honom att passa? Ja, vi får snart se.

Väntar tiden an med stor spänning.

Ja, vilken härlig kväll/natt det blev (ironi). Det skulle bli en mysig kväll i soffan med Angelica och Sabine och Kung Arthur. Det blev det också, ända till en objuden gäst döl upp; nämligen Kung Ralph. Lillgrabben, Emil, stod plötsligt uppe i trappan och ropade att han hade kräkts. Ahhhhh! Nej! Inte nu, inte idag, aldrig någonsin igen! Jodå, vi hade inte hört fel. Ralph hade satt sitt kladdiga avtryck på golvet i Emils rum. Så, vad gör man? Det oundvikliga väntar. Bryt med Kung Arthur och umgås med Kung Ralph istället.

Natten blev hyfsat god ändå. Ralph återkom inte mer, så ska det förbli.

Nu är det morgon och det som hände igår ter sig som en del av en otäck dröm. Något man heslt inte vill minnas eller tänka på. Nu hoppas jag att de tre som är hemma och har ledigt tillsammans får en frisk och skön dag och att allt är som det ska när jag kommer hem från jobbet.

Krya på dig, Emil!

R

Idag har höstlovet börjat. Första dagen av sju som skolan är stängd. Emil har varit hos mormor över natten. Idag, måndag, var han på bio. de såg en film som heter Upp. Jag har inte hört så mycket av den idag. det kommer säkert under morgondagen.

Angelica och Sabine har haft en mysig dag tillsammans. När de vaknade var det bara de två hemma. En lugn och skön morgon alltså. Ingen av de två retstickorna (jag & Emil) var hemma. Till frukost bakade de scones och drack te. Vardagslyx!! Det var dem väl värda, tycker jag.

Nu har vi äntligen fått till det. Barnvagnen är inköpt! I den här saken hoppas vi att bebis ska ligga/sitta tryggt och skönt under ett antal månader eller år.

Det blev en *rio *appy (tillverkarens namn skrivs ut när jag får skälig ersättning ;-).

                 



Idag är det bara tre dagar kvar till den 29/10 som är det datum då bebis ska komma ut. Vi hoppas att det ska ske tidigare än så. Sabine börjar bli trött på magen nu. Den är stor och tung, samt ger allahanda problem av varierande slag.

Återkommer i ärendet inom kort.

Profylaxkurs! Vilka associationer man får av detta ord. Det ger mig bilden av en grupp män och kvinnor som sitter på ett golv och utför andningsövningar tillsammans. Andas in, andas ut, andas in, andas ut, osv, osv. Lyckligtivs var det inte så. Hittilss har vi bara muntligen berört ämnet andning och inte själva behövt praktisera den. Man förstår ju att det är viktigt att tänka på andningen, eftersom det har med avslappning att göra. Om kvinnan spänner sig under en förlossning blir det ju inte lättare precis (och det ska komma från en man).

I tisdags pratade vi mest om olika varianter av smärtlindring. Här listar jag de former av smärtlindring vi erbjuds.

1) Kvaddlar: Injektioner av sterilt vatten som ges under huden någonstans i höftpartiet. Dessa ska avleda smärtan och inte direkt bedöva.
2) Akupunktur: Små, små nålar som sticks in i skallen - alltså rätt uppe på skulten! Låter snarare smärtframkallande än lindrande!
3) TENS: Ett slag av dosa som kopplas till sugplattor fastsatta på rygg och sida. Dosan sänder elektriska impulser in i musklerna, vilka i sig ska avleda smärta. Påminner om den där saken de gör reklam för på TV-Shop. Man kan ligga i soffan och träna musklerna med elplattor fastsatta på kroppen. Vilken möjlighet för Mödravården; kom och föd, lämna oss med bebis OCH vältrimmad kropp!
4) Epiduralbedövning: Bedövning som läggs mellan ryggkotorna och som inte bara avleder utan faktiskt även bedövar. Problemet är bara att det kan bli lite svårt, ingen kan nämligen garantera att du hinner få sprutan, innan barnet är fött. Personen med sprutan hinner nämligen inte alltid fram.
Övriga metoder var: Massage, yoga (en gravid kvinna i yoga pose (!?), varma bad/dusch.
5) Lustgas: Denna metod glömde jag nästan. Det är den mest använda av dem alla. De kallar den en livlina, därför att kvinna inte ses utan slangen under hela processen. Lite som Prins John och pengasäckarna i Robin Hood.

Nu är vi snart förberedda inför en batalj man snart ska glömma.

Återkommer i ärendet.

Ha de´!

Rune & sabine 

För bara några månader sedan levde jag (Rune) och min fru (Sabine) i tron att vi inte kunde få barn tillsammans. Detta grundade sig på att vi under ca 8 år försökt att få barn (vi lade sas inga hinder emellan). Vi hade även genomgått tre stycken sk provrörsbefruktningar, utan reslutat. Det visade sig, vid prov, att det var hos mig som felet låg (är det inte alltid mannens fel här i världen ;-).

Plötsligt händer det! Det oväntade sker. Sabines period uteblev och vi stod förundrade. Vi visste inte riktigt vad vi skulle tro. Efter en tid tog Sabine ett steg till Apoteket och inhandlade ett grav-test. Detta visade positivt resultat. Hon vågade inte riktigt tro på det första testet utan gick tillbaka och köpte ett till. Det andra visade samma positiva resultat. Bägge testerna talade om för oss att Sabine var gravid!!

Vad skulle vi tro? Hur skulle vi reagera? Vi blev återhållet glada. Det gick inte riktigt att ta in, att vi åter skulle bli föräldrar.

Nu har det gått närmare åtta månader sedan dess. Magen har vuxit sig större och större. Spjälsängen är på plats och en massa babykläder har införskaffats. Nu är vi redo (!) för nästa utmaning.

(Vi vill gärna tala om att vi redan har två stycken underbara barn. En tjej på 14 och en kille på åtta år.)